Terceira - São Jorge

Så, vi kom iväg från Praia till slut! Vi tog en liten testtur på ca 6Nm i torsdags rakt ut från hamnen och lade oss sedan på svaj. Vi seglade till São Jorge på fredagen. Det regnade. Och blåste. Och blåste inte. Och regnade mer. Och guppade. Och det höll på så. Kontentan av vind från inga håll och vågor från alla håll = båda knep ihop munnarna i små streck och stirrade stint mot horisonten, men någonstans utanför Fradinhos Rocks vid Terceira var Angie den som offrade sin frukost till havsgudarna. (Men som jag alltid har sagt; man mår bättre efter en liten kräkfest!) Nåväl, förhoppningsvis är detta en liten barnsjukdom som försvinner med tiden. Efter ca 10h siktade vi São Jorge i dimman. Vi kom fram till Calheta vid halv nio på kvällen, en liten, liten hamn med en enorm vägg av lummig grönska som reser sig tvärt ur Atlanten. Fullt med liror längs med hela väggen! Första gången vi hörde liror var när vi var i Praia da Vitória för att besöka Kairos i maj nu i år - jag trodde helt seriöst att någon stod och fipplade med en ringsignal. Helt underbart skruvade läten och de dyker som dårar i vågdalarna...

I vilket fall - efter en mycket rullande natt i Calheta (som att sova kraftigt vaggad, tänk sir Väs i Robin Hood) och en liten promenad i själva staden som tamejfan sluttar uppåt i ungefär 45grader vart man än går, tog vi oss vidare till Vila das Velas som ligger lite längre upp på São Jorges sydsida. En oerhört fin smörsegling, sol, god vind och delfiner bredvid båten. Hela São Jorge reser sig så tvärt ur havet som en sufflé, vägarna ringlar sig med sina små vita hus som saltavlagringar i ränder på ön, och odlingar av diverse slag rutas upp längst upp på topparna... Vi fnulade på om de kör sina traktorer upp och ner i vajrar eller hur f... Ja, nä. Mellan ön São Jorge med sin hösta punkt på 1066m och ön Pico mittemot med sin högsta punkt på 2351m är det ca 1200m djupt och de ligger ändå bara 10Nm från varandra, så det är rätt vassa bergskammar som reser sig ur havet.

På lördagseftermiddagen kom vi fram till Velas, en stor, lugn och ren hamn där inte många verkar röra sig utomhus på lördageftermiddagar. Hamnkontoret (oerhört trevlig marinachef btw) hade också gått hem för dagen så vi gick en liten turistvända i stan och spanade på Pico som man ser tvärs över... Ja, ska man kalla det "sundet" så är det ett satans brett sådant, men ni hajar.
Vi somnade till lirornas rullande Kalle Anka-joller och en enorm klotrund fullmåne.

Och eftersom vi har fått "en del" frågor på vad man äter när man är ute på sjön - idag blev det till exempel pannkaksfrukost:)
Idag: mot Pico!

Pöss!

Åh vårat vindroder <3 

São Jorge som kliver ut ur dimman. Gött.

Calheta

Calheta, staden som sluttar. Ok, en trappa ska väl alltid slutta men ni hajar. 

Delfiner på väg till Velas

São Jorges kust... Sufflé...

Pyssel under färd

Azorernas skärgård

Velas

Velas, utsikt mot Pico

Pannkaksfrukost! :)