måndag 20 februari 2017

Down south "roaring forties"

Nordligaste delen på nord ön är lite som Norrland i Sverige. Avfolkat och avskilt. 

I väntan på nordväst vinden som ska ta mig ner till Sydön så ligger jag ankrad i Spirits Bay på nordkusten ca 8nm från Cape Reigna.  Försöker gissa mig till ett slack eller möjligtvis lite medström vid rundning av Cape Reigna. Läser man om det så känns det spännande att ta sig förbi, 2 hav som möts, starka strömmar och ibland häftiga vågor på 10 meter. 



Invånare från Karikari Peninsula
Nordön


Lågvatten beräknat till kl 16 så kl 14 lämnar jag Spirits Bay och seglar NW med ett platt hav och 10 knops vind från syd. Passerar capen på ca 4 nm och inte en våg över metern syns bara ett stort mjukt swell. 

Ett par timmar senare har det vridit över till NW och 20 knop och ökande. Ytterligare lite senare och 3 rev och den nya inre rullen med focken på gör jobbet galant. 

När skummet börjar samla sig i strimmor och jag börjar fundera på att ta in halva rullen innan det börjar blåsa än mer. Då helt plötsligt slutar det!  Från nw 35+ till sw 15knop och alla segel upp på 10min. 



Utanför Cape Reigna

Solnedgången innan NW-vinden började


Tre & halvt dygn senare ankrar jag kl 0430 i Abel Tasman Nationalpark.  Gyllene stränder och turister i mängder, å en å annan säl. 



Inte så mycket roaring forties över det hela här nere. Men under 40 iallafall. 


Kairos standby on 16. 

 //Benny


Solnedgång över sydön
  
Tuna!


Abel Tasman, lugnt på roaring 40s
Abel Tasman

Abel Tasman

Abel Tasman



onsdag 8 februari 2017

Great Barrier Island till Far North

Från Whangarei på väg till GBI (Great Barrier Island) så stannade jag en natt på Moko Hinua. Den lilla ögruppen har få bra ankringar och den som är sämst när man läser på i böcker är The Arch. Men den här gången var den bäst. Dom övriga alternativen ekade tomma. The Arch Rock huserade ca 8 båtar mellan dom lodräta och höga klipporna, ca 50-70m. En öppning åt N men i övrigt rätt instängt. Ett häftigt ställe. 



GBI. 
Ön med en oändlighet av bra ankringar och trevliga vandringar. 
Börjar med en lätt krävande vandring upp på högsta punkten, 621m, Mt Hobson. 
Så från min start punkt i Kiwiriki bay ger ett berg på 621m en vandring på 920 höjdmetrar uppåt och 299m neråt på ett ungefär för att nå toppen.  Mycket trevlig lunch utsikt. 
Efter en heldags vandring så passar det ju bra med ett "spa". 
Från Whangaparapara är det hyfsat nära till dom varma källorna. Upp fick jag lift med en av "byns" eller kanske öns 7 bilar, skönt. 


För att göra det enkelt så är det så här... det ligger en het sten några hundra meter ner i marken och när grundvattnet når ner börjar det koka och rör sig uppåt mitt i en liten bäck. Vilket ger några riktigt varma källor att bada i. 

Vandring till Whangaparapara bay längs med dom gamla tåg spåren där dom en gång i tiden fraktade Kauri träd. Kanske NZ minsta vattenfall finns här oxå. 


 Segling med dubbla rullar!



Ovan, Little GBI med molnhatt. Nedan, GBI i olika gröna utföranden...










Whangaroa Harbour. 
Stort område med flera trevliga vikar och några riktigt trevliga bergs toppar. Inte så höga men det ger bra utsikt över området. 
Finns en liten och ytterst sömnig by med 1 hotell, 1 sportfiskebar och en liten butik. 
Om det är något Kiwisarna gör så är det fiskar. Mängder med båtar ligger å driver liter här å där på havet i försök att få större fisk än dom andra. 
Jag är glad för mina Kahawai och Snappers än så länge. 





Dukes nose... Ja ni ser ju... Eller? ;)



Norr om Whangaroa är det verkligen Far North, hilbillies och mauris. Lås dingen säger dom. Segelbåtarna blir färre å färre och dom man ser är inte utländska båtar. 

Karikari Peninsula, Waiapa bay där sanden börjar och fiskarna nappar. 

Nästa North Cape. New Zeeland snart slut i nordlig riktning och dax för ett nytt hav Tasman sea. 

Cheers, Benny



Morgon i Whangaroa