Från Ascension till Martinique blev min längsta segling någonsin. Efter 28 dagar till havs och 3316nm under kölen så siktar jag Martinique. Det är lite ovant att komma in till ankring där man inte känner någon, sedan NZ har det varit mer eller mindre samma båtar hela vägen (ca 20 olika) och man känner alltid någon i hamnen, här ligger det flera hundra båtar och ingen som jag känner igen. Men vad gör det seglare är rätt pratglada och långliggande svenskar blir väldigt glada när dom kan byta till sig en stor trave nya böcker.
Under segling från Ascenion och upp prickades några milstenar av, dels var det den längsta segling i både distans och dagar, sedan korsade jag ekvatorn för andra gången, och sist men inte minst så fångade jag min största fisk. En Atlantic Sailfish på ca 220cm, och tung som ett as. Sen korsade jag mitt spår utanför Barbados och kan sedan 12.53N 57.18W UTC 18/2 1520 titulera mig världsomseglare!
Förutom att läsa en massa böcker så hinner man ju fundera en del på vad man ska göra när man blir stor, alternativen är många. Helst skulle man ju bara svänga vänster från från Karibien och ta ett varv till, men svensk vinter och löneslaveri lockar väldigt, jag menar vem vill ständigt leva utan stress på en paradisö med stränder och gratis kokosnötter. Så till någon gång i juli/augusti så är jag åter i svenska vatten. Så är det någon där hemma som är intresserad av att anställa en världsomseglare i september så är jag än så länge obokad, när man seglar så är man tvungen att lära sig allt, så kort å gott finns det inget jag inte kan eller inte kan lära mig, speciellt inte om jag är på söderhavsö för där är man ensam.
//B
 |
| Doradosill! |
 |
| Squall |
 |
| Atlantic Sailfish |
 |
| Sailfish på tork. |
 |
| Minsta fisken! |
 |
| Land i sikte. |
 |
| Lite hinner man läsa! |
 |
| Man ser vilken sida som är neråt efter 4 veckor. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar