Som någon kanske minns så åkte jag på att operera bort blindtarmen. Efter detta har det följt lite osköna medicinska problem som helt enkelt inte fungerar så bra till sjöss. Envishet tar en långt, men någonstans finns det en gräns - att leva ombord på en segelbåt kräver att man kan dela lika på ansvar och arbete, man vill ju inte hänga runt som en... Blindtarm...
Just nu får jag lägga mitt fokus på att lösa problemen som har uppstått och det gör jag bäst hemifrån. Benny, som den sjöbuse han är född till, seglar såklart vidare och vi får göra det bästa av situationen helt enkelt.
I Stockholm har snön gjort ett okärt återtåg, och visst kommer man snabbt in i stadstempot men ändå står man där och river etiketter av konservburkar när man har handlat...
En ny utmaning är att vårat Ålandsbaserade skitförsäkringsbolag precis har sagt upp alla båtförsäkringar utanför Europa. Man kan ju kanske tycka att om man släpper en båt genom Panamakanalen så kan man offra sig på någon slags framförhållning på jag vet inte, iaf två år så att man hinner segla hem igen?! Nej då, nej då. Vi letar alternativ och hoppas att Försäkringsbolaget AB åker på ungefär lika mycket kärlek som SL brukar få när löven släpper från träden i Stockholm.
Sånt är livet, segla lugnt... <3
//angie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar