It's time...

Nu har vi hängt i fyra veckor på Gran Canaria, lite inblåsta på slutet, men det finns väl värre ställen att fastna på... Nu är det iaf dags att skrapa bort rötterna under kölen och ta oss vidare söderut. Vindarna har vänt och det ser ut som att vi har en ordentlig nordvästlig slör ned mot Kap Verde att se fram emot.

Las Palmas är en trevlig hamn, att ligga vid bryggan är ekonomiskt överkomligt och allt utom tvätteri ingår. I duscharna, som överlag är fräscha, kan man dock ha oturen att exotiskt nog stöta på en kackerlacka i hamsterstorlek eller håriga tusenfotingar. (Är det där någons hår? Varför rör det sig mot mig? Varf... AAAH) Fast jämfört med myrstacksduscharna i Funchal så är det ett spa... 

Själva havsvattnet skulle jag inte rekommendera att bada i, varken i marinan eller vissa dagar vid ankringen:) 

Eller när det regnar kraftigt. Det är något som inte funkar med avloppshanteringen vid regn. Lite som SL vid första lappmöglet (stockholmarna vet!).   

Att ligga på svaj är inte gratis, men billigt - och då ingår samma grejer som för bryggliggarna. Ankarbotten är jävligt trickig, full av en massa skrot som ligger och gonar sig. Lätt att dragga, lika lätt att fastna i något bröte och bänga in i båtgrannen när vinden inte sträcker ut kättingen ordentligt (Nämen hej franska grannbåt! Ça va?)   

Vi har hunnit bli lite mjukare i kanterna, lite brunare (bitvis), vi har hunnit springa lite efter bollar, vi har lagat arepas i MÄNGDER på femhundra olika sätt, vi har druckit sittbrunnsbira och tetraviner och PET-sangrior och lärt känna en hel famnfull med strålande människor! 

Det var fint. Nu ses vi på Sal! 

Vi har till och med en liten bananklase hängandes i aktern.
4 präktiga exemplar! Ni ser ju hur nöjd Benny är...