lördag 16 april 2016

Pa drift mot Galapagos

8/4
Panama City är säkert en fest att turista i, men som cruiser är det rakt av värdelöst. Och! Och man kan inte ens posta vykort! Vi rände runt en hel dag och letade efter frimärken, folk stirrade på oss som om vi var efterblivna. "Frimärken? Eh... Testa banken?" Fanns inte på banken. Senare fick vi reda på att folk i Panama inte sysslar med post som vi är vana vid. Det finns inga postlådor, ingen posthantering, och om du vill ta emot post så får du öppna postfack på postkontoret. Våra vykort följer sålunda med oss söderut.
Så vi gjorde det vi skulle, checkade ut och handlade lite mer käk, och smulade oss ner mot Las Perlas. Las Perlas är en liten arkipelag utanför Panama dit folk åker på helgerna för att sola och bada och götta sig. Perfekt! tänkte vi, vi som inte har fått bada och simma ordentligt sedan Curaçao! Vi kom ner till en ö som heter San José, en "glömd" och privatägd liten ö som ägaren vill hålla vild och obebodd. (Yay!) Det finns enligt uppgift en övergiven flygplats, men under våra 25h såg vi fyra plan så helt dött är det väl inte. Vidare hade vi läst att snorklingen skulle vara bra. Men vattnet är ju helt grönt! Knappt en meters sikt! Vi hoppar i ändå, och det är som ett bett i hjärnan - 23 grader!!! Det är ju svinkallt ju, tänker vi innan vi kommer ihåg att det är en lyxtemperatur där vi kommer ifrån. Så fort man glömmer "Du gamla du fria du iskalla..."
Okej, så vattnet är kallt och grumligt (nu saknar vi Karibien lite) men vi går iland på ön och knatar runt på stranden som vid lågvatten avslöjar alldeles för många färgglada vackra snäckor för att det ska vara hälsosamt. De föder upp macawer på ön, och visst ser vi ett gäng färgglada papegojor som flyger omkring och kraxar för full hals! Tidvattnet är på väg upp, stranden försvinner helt och vi, vi tar chansen på ett vindfönster ner mot Galapagos.

9/4
Och visst har vi lite vind. I ett dygn, ungefär. GRIB-filerna visar vind, våra segel visar något annat. Det är rätt mulet, kanske lite kyligare (man måste ha en liten filt över sig när man sover) och vi ägnar oss mest åt avancerat drivande.
Vattnet är nerlusat med maneter, små och stora indigofärgade geleklumpar med gula pistiller. Ibland sitter de ihop i långa kluster och under en natt flöt det förbi en sån där gul bäbis-stor vidrig sak med långa tentakler som man ser på dokumentärer om ond bråd död.
Marelden, självklart hänger den med. Som om någon har strösslat små lysdioder kring skrovet, vi seglar inte fram obemärkta för allt som lever därnere. Vi ser spår av små fiskar som slänger sig omkring oss, och ibland seglar vi in i stora ljusgröna fläckar som rör sig. Fiskstim?
Och pelikaner. Pelikaner, pelikaner, pelikaner! Sedan vi kom över på Pacific-side är de som flugor på bajskorven, det kryllar! Fula, klumpiga och lätt efterblivna slänger de sig ner med dödslängtan efter allt som rör sig i vattnet - inklusive våra drag, vilket inga fåglar förutom en särskilt efterbliven flock om fem missbildade liror på Kap Verde har försökt med. Vi njuter dock av en liten randig tonfisk som hade den goda smaken att ta en tugga på vårat disco-drag.
Enligt Panama Pacific Net (8143kHZ UTC 14:00) ska det inte blåsa alls, för att sedan bli värre. Fett.

15/4
Vi gav oss tydligen av i rätt tid, nu brallar det på och vi kommer faktiskt någonvart! Vi är förföljda av arga fåglar som drillar och gör utfall bakom oss. What's your problem liksom?
Maneterna har drivit förbi oss, och nu har havet rätt feeling - blått och klart. Vi tackar och bockar å vårat watermakerfilters vägnar.

16/4
Vi seglar rakt på den. Vi har siktet inställt på 0. Räkna nedåt söderut tills du får börja addera igen. Nu seglar vi över ekvatorn! Skål på er kamrater och kosmonauter!

----------
radio email processed by SailMail
for information see: http://www.sailmail.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar