Lagesrapport fran Isabela, Galapagos

Tjena läsarna!
Vi ligger just nu ankrade i Puerto Villamil på ön Isabela. Vi har inte nära till fina uppkopplingar, men vi har vår SSB-radio så vi kan langa upp text nu och bilder sen när vi puttrat in mot land.
Så det blir nu ett sånt därnt' långt inlägg med bara en massa TEXT och så måste man göra sig egna bilder i huvudet med fantasin... Som när vi var små och växte upp med skrivmaskiner vari man fyllde metervis med A4 med alla möjliga fina konstellationer av specialtecken, kanske ni minns;)

Vi motorseglade hit från Cristóbal, eftersom nätterna runt Galapagos för närvarande är vinsdstilla. Vi hade så tjock dimma! Vanliga nattpass kan man stå och spana efter avlägsna lanternor (en klar natt kan man eventuellt se ett skepp på 10Nm avstånd) och sedan kanske upptäcka båtarna på AIS-mottagaren. Man kan dock inte alltid räkna med att båtar har AIS-sändare (till exempel har inte vi sändare, bara mottagare) så man kan inte lita blint på den. Däremot kan man alltid lita på sin radar; syns det så finns det.
Således sätter vi på radarn i bomullstjock dimma. Ett fartyg som saknade AIS men självfallet dök upp på radarn var på väg emot oss. När fartyget på radarn visade 0,7Nm från oss drog vi igång alla regelvidriga lanternor och började vifta med vår halogenlampa för glatta livet, vi hade redan försökt anropa ett gäng gånger på kanal 16, vilken alla som färdas till havs ska lyssna på, och först efter vår fanatiska ljusshow såg vi att det mystiska radarfartyget ändrade kurs. Vi såg inte ett enda ljussken från den här båten. Och sååklart var det inte den enda närkontakten vi råkade på den här "seglingen". Självfallet hände också allt på mitt (Angies) nattpass, och om det är något denna bruden hatar är det kombinationen av arroganta kaptener i kombination med gröttjock dimma.

Jo, just det, alla kanske inte har stenkoll på vad en Nm som vi håller på å tjatar om är! En Nm / Nautisk mil / distans / sjömil är 1852 vanliga hederliga svenska meter. Och en radar, det är en sån som de har i Alien när de ser pipande gröna alien-pluppar närma sig på en liten skärm fast de inte ser något framför sig och det visar sig att utomjordingarna krälar närmre ovanför takplattorna. Fast vår radar piper inte. Och den är svartvit.

När vi passerade Isla Tortuga, en halvmåneformad relik av en vulkankrater, fick vi sällskap av en gulfenad tonfisk i en halvtimme. Den var strax över en meter lång och hade ett litet jack i pannan, havet var spegelblankt. Den var strålande vacker och såg enormt god ut. Dock var den inte intresserad av vare sig våra squidar eller busvisslingar eller lockrop. Den var väl uppvaktad av besättningen på Kairos, och sedan, likt en internationell supermodell på ICA drog skitstöveln vidare utan att ge oss så mycket som en autograf eller slängkyss.
Snutna på käket och fortfarande lite starstruck hängde vi besvikna i sittbrunnen och blängde på varandra när en ung booby fick syn på vår disco-squid som vi hade glömt ute, och lyckades kroka sig själv på den. Efter en heroisk inhalning och ett resolut halsgrepp från Bennys sida så plaskade fågeln omkring igen, hel, i högsta grad levande, lätt chockad och piercad i näbben. (Nej alltså, lugna er, han blev bara hålad, kroken har vi kvar.)

När vi kom fram till Puerto Villamil möttes vi av en ankarvik full av "black tipped reef sharks", sköldpaddor, sjölejon och... Vilka underliga fåglar som simmar under vattn... PINGVINER! Det var nästan lite löjligt, det kändes som att vi hade seglat rakt in i en Disney-film!
På ankringen låg också svenska Nerthus som vi senast träffade i Kap Verde (och sedan har lyckats segla omkring och missa genom hela Karibien).
Revhajarna simmar runt båten, sköldpaddorna plaskar runt lite lojt och sjölejonen har någon fetisch för vårat roder. Pingviner ploppar upp lite på pin kiv när de känner för det och puffer-fiskar guppar omkring och ser dumma ut. Man kan stå på båten och bara stirra ner i vattnet och tycka att det är värt. Faktum är att sikten är rätt kass, så man ser bättre från ytan än med snorkeln på.

Purteo Villamil är en liten avslappnad stad med trampade sandgator och iguana-crossings, lite likt våra grodövergångsställen i Sverige. Sjölejonen har ockuperat alla bänkar i anslutning till stranden och marine iguanas ligger uthällda lite här och var. Vi har inte "gjort stan" än, eller varit och spanat på flamingos. Vi har hängt i båten och städat.
Under de här nätterna på Galapagos har luftfuktigheten stigit till 68% - varje natt är dimma. Varm ekvatorisk luft och kalla strömmar som flödar upp emot Galapagos ger en sjuk kondenseffekt i båten. Vi vaknar upp och sätter handen mot insidan av skrovet - det är nästan dyngsurt. Så, här följer en båtsanning från oss på Kairos: "Om man inte har något att göra så kan man öppna ett fack som man inte har varit i på länge." För någon dag sedan skulle vi pilla fram ett gammalt byxben ur ett stuvfack som skulle sys om till en handväska. Då uppdagades det. Möglet. Sedan såg vi det överallt. Små små ytliga broccoliplantager som sitter därhelst trä lyser fram. Har en svensk båt från 80-talet trädetaljer? Haha! Har påven discopinne och lustig mössa kan man fråga sig! Vi har torkat av varenda liten yta med mögeldödande rengöringsmedel, alla kläder vädras och alla dynor strippas och solas. Nej, uttråkade och sysslolösa går vi inte på den här båten. Pingviner i all ära, det ska bli skönt att komma till varnare vatten där saker faktiskt torkar.

Nu börjar det ju dra ihop sig lite för en längre översegling. Vi börjar känna igen båtarna som vi ankrar bredvid, och häromdagen var vi två svenskar, en dansk och fyra australiensare på Isabela - rätt överrepresenterat från norden kan man tycka när man inte sett annat än franska och tyska flaggor hela vägen till Panama! Nu senaste timmarna har det väl blandats upp lite mer. Fortfarande överlägset många båtar från australien, dansken, en israel och lite smått och gott av de klassiska sjöfararländerna - och så vi. Vad vi vet så är det fyra svenska båtar som satsar mot Marquesas eller Gambier i år - Vi, Alma, Nerthus och så såg vi en svenskreggad båt på AIS:en vid namn Salsa som var på väg mot Galapagos, så vi antar att den också har siktet inställt västerut. Vet ni några fler? Skriv och skvallra!

Vi kör fläkten på dubbelskift så snart ska vi väl ta en rumpunch och slagga i sittbrunnen så att vår stackars inredning får en chans att torka...
Sov gott, vakna torrt!

----------
radio email processed by SailMail
for information see: http://www.sailmail.com